Frankrike investerar varje år mellan 5 och 7 miljarder euro för att finansiera den viktigaste delen av sitt försvar, nämligen dess kärnvapenavskräckning. Den franska avskräckningen är utformad för att hålla alla motståndare i schack som kommer för att hota 4 Ubåtar av Triomphant-klass, var och en beväpnad med 16 M45 och M51 interkontinentala ballistiska missiler, samt två skvadroner Rafale-jaktplan beväpnade med ASMPA supersoniska kärnvapenmissiler. landet eller dess strategiska intressen, även om det självt är utrustat med en avskräckande kraft. Under de kommande åren, med utvecklingen av nya 3:e generationens nukleära ballistiska missilubåtar...
Läs artikelnMärka: Europeiska unionen
Antiballistiska missiler: 4 viktiga argument för MBDA för det europeiska EHDI-programmet
I november 2019 gick Finland, Italien, Nederländerna och Portugal, med Frankrike i spetsen, samman inom det nya European Structured Permanent Cooperation, eller PESCO, för att designa ett nytt antiballistiskt system som kan motverka nya hot, inklusive missiler och hypersoniska glidflygplan under TWISTER-programmet. Ett år senare bestämde sig Berlin för att gå med i programmet, efter att Washington hade övergett MEADS-programmet. För franska MBDA och dess italienska partner Aliena Aerospace rådde det ingen tvekan om att det framtida programmet skulle styras av dessa två länder, där de två företagen, med franska Thales, i hjärtat...
Läs artikelnSverige går med i Finland för att gå med i Nato
Sedan andra världskrigets slut har Sverige och Finland delat ett gemensamt öde i Europa. De två länderna behöll således en neutral hållning under hela det kalla kriget, anslöt sig varken till Nato eller Warszawapakten, och gick inte ens med i Europeiska ekonomiska gemenskapen trots en djup demokratisk kultur och knyter nära förbindelser med länderna i Västeuropa, och dramatiska episoder som t.ex. statsminister Olof Palmes uppdrag. Efter sovjetblockets kollaps gick Stockholm och Helsingfors gemensamt med i Europeiska unionen 1995, men utan hot från öst, varken...
Läs artikelnMed leveransen av slovakiska S-300PMU:er växlar väst till hög växel för att stödja Ukraina
Även om västvärlden sedan början av konflikten varit begränsad till att reagera på den internationella scenen mot Ryssland, i synnerhet genom att endast leverera lätt eller defensiv rustning till Ukraina, verkar dynamiken ha utvecklats avsevärt de senaste dagarna. Efter tillkännagivandet av leveransen av flera dussin T-72M1 stridsvagnar och BMP-1 infanteristridsfordon från den tjeckiska arméns reserver, är det Slovakiens tur i dag att tillkännage överföringen av dess unika S-300PMU långdistans luftvärnsbatteri till Ukraina, information bekräftad av Slovakiens premiärminister Edouar Heger på Twitter. Storbritannien, från dess...
Läs artikelnFinland ansöker om medlemskap i Nato
Under hela det kalla kriget upprätthöll Finland, som delar en 1300 1995 km gräns med Ryssland, en neutral hållning gentemot Sovjetunionen och västblocket. Om man som Sverige gick med i Europeiska unionen XNUMX hade man aldrig visat någon vilja att göra detsamma gentemot Nato. Tvärtom, för några månader sedan var majoriteten av den finländska opinionen emot ett sådant tillvägagångssätt, även om Helsingfors under flera år hade närmat sig USA och västblocket militärt och tagit avstånd från Moskva. Kriget i Ukraina kommer att ha genererat, i detta land, en djupgående...
Läs artikelnBör det europeiska militära stödet till Ukraina ökas?
Mycket få, även bland de bäst informerade, hade föreställt sig att den ryska specialmilitära operationen efter 5 veckors strid skulle vara så begränsad av de ukrainska försvararna, och att de ryska arméerna också skulle ha lidit materiella och mänskliga förluster. Men idag, trots sin extraordinära eldkraft och flygvapen, är det den ryska armén som går in i en defensiv position på många fronter, och till och med drar sig tillbaka inför vissa ukrainska motattacker, särskilt kring Kiev. Men denna uppfattning som ges av både västerländska medier och av den mycket effektiva ukrainska krigskommunikationen tillåter inte...
Läs artikelnKan Ryssland fortfarande tvinga på sig själv militärt i Ukraina?
"Den särskilda militära operationen i Ukraina fortskrider enligt plan". Så här presenterade general Igor Konashenkov, talesman för det ryska försvarsministeriet, sin dagliga briefing i går, torsdagen den 10 mars, efter 15 dagars krig. Många uppgifter motsäger dock radikalt detta uttalande, och det verkar tvärtom som om denna militära operation, som bara skulle vara en formalitet för den supermäktiga ryska armén, håller på att förvandlas till ett verkligt träsk för Vladimir Putin. Ställd inför fruktansvärda förluster i människa och material, en svår utveckling, utsträckta linjer, ett ukrainskt motstånd som är mycket mer effektivt och beslutsamt än tänkt samt en reaktion och mobilisering...
Läs artikelnHur kommer kriget i Ukraina att förändra den strategiska planeringen i Europa?
För bara tre veckor sedan trodde väldigt få i väst att Ryssland verkligen skulle föra ett globalt anfallskrig mot Ukraina. För många var utplaceringen av rysk styrka runt Ukraina avsedd att få president Zelenskij att böja sig över sitt NATO-medlemskap och statusen för utbrytarrepublikerna Donbass. För de bäst informerade, som generalstaben för de franska arméerna, och som vi diskuterade i en artikel från den 3 februari, uppvägde inte de militära och politiska riskerna med en sådan offensiv de potentiella fördelarna, så att ett sådant beslut framstod som irrationellt och därför lite...
Läs artikelnKommer Frankrike att anpassa sin försvarsinsats till Tyskland?
Bland de djupgående geopolitiska omvälvningar som orsakats av den ryska offensiven i Ukraina, är tillkännagivandet söndagen den 27 februari av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz till förbundsdagen om den massiva ökningen av den tyska försvarsinsatsen, utan tvekan det som kommer att få störst konsekvenser i Europa på medellång och lång sikt. Genom att bryta med 30 år av kroniska underinvesteringar från Bundeswehr, vilket ledde till att den tyske stabschefen offentligt varnade Berlin för de försämrade operativa kapaciteterna hos dess arméer från den första dagen av konflikten i Ukraina, tillkännagav Berlin en plan som syftade till att modernisera den tyska arméer på kort sikt med...
Läs artikelnEuropeiska unionen sätter in ett snabbinsatsteam för att skydda Ukraina
För ungefär tio dagar sedan utsattes flera ministerwebbplatser och de tre viktigaste ukrainska bankerna för en massiv cyberattack av typen nekande åtkomst, eller DDOS. Under nästan 3 timmar förlamades således dessa strukturers kommunikationskapacitet och tjänster av denna attack, vars ursprung tillskrevs grupper av ryska hackare. I det nuvarande sammanhanget med extrema spänningar är kapaciteten för de ukrainska myndigheterna att upprätthålla funktionella kommunikationskanaler med befolkningen och att upprätthålla aktiva banktjänster för befolkningen, lika avgörande som de operativa militära svaren från dess...
Läs artikeln