De förtydliganden som Bundeswehr nyligen lämnat angående dess ambitioner och förväntningar angående MGCS-programmet visar tyska ståndpunkter som ligger mycket närmare de som Frankrike uttryckt än man hittills hade kunnat tro. Om detta konceptuella närmande bekräftas kan MGCS till och med bli grundpelaren i en ny modell för europeiskt industriellt samarbete, mycket effektivare och relevantare än de som hittills tillämpats, ofta med enorma svårigheter inblandade.
Sommaire
Bland de politiskt övertagande tillkännagav i somras av den franske försvarsministern, Sébastien Lecornu, och hans tyska motsvarighet, Boris Pistorius, och Italiens aviserade ankomstMGCS-programmet verkar, under flera veckor, vara i ett mycket bättre läge än för några månader sedan.
Men många röster var bekymrade över de djupa skillnaderna som verkade stå emot tyska och franska förväntningar angående själva utformningen av pansarfordonet.
Alltså, om Frankrike hade för avsikt att utveckla en relativt lätt stridsvagn för stor rörlighet, samt en rad specialiserade pansarfordon. Tyskland verkade å sin sida vilja återupptas modellen som gjorde framgången för Leopard 2, nämligen ett tungt pansarfordon kan utföra alla uppdrag, vilket ger den många ytterligare funktioner.
Ställningar som uttrycktes vid Defense iQ International Armored Vehicles-konferensen i Twickenham, av överste Armin Dirks, verksamhetschefen för den kombinerade MGCS-projektgruppen inom Bundeswehrs federala kontor för utrustning, informationsteknologi och in-servicesupport (BAAINBw), visar tvärtom att Franska och tyska förväntningar har kommit betydligt närmare.
“50 ton, inte ett gram mer! »
För det första har Bundeswehr resolut gått med på idén att de nya tunga pansarfordon som kommer att bli resultatet av detta program avser att ta över, fram till 2050, från Leopard 2, måste vara mycket lättare än den tyska stridsvagnen är idag.
Generallöjtnant Andreas Marlow, den tyska arméns vicechef, hade ställt ämnet på ett särskilt tydligt sätt och krävde ett pansarfordon som inte skulle överstiga 50 ton, inte ens med ett gram.
Uppenbarligen, vilket framgår av de senaste åtagandena från Leopard 2, Challenger 2 och Abrams i Ukraina, mycket tunga stridsvagnar, som dessa som alla överstiger 60 ton, om de i själva verket visar sig vara mer motståndskraftiga och mångsidiga än T-64M som utgör huvuddelen av den ukrainska pansararmén, är också märkbart mindre mobil.
Framför allt genererar en sådan massa högre förbrukning och logistik- och underhållsbegränsningar, vilket i slutändan skadar manövern. Detta är just anledningen till att fransmännen siktade på ett "lättare" pansarfordon, återigen runt 50 ton, utan att dock vara lika bestämda i ämnet som general Marlow nyligen var.
En plattform, flera specialiserade pansarfordon
Med sådana begränsade mål för stridsmassa finns det uppenbarligen många begränsningar för programmets utformning. Den viktigaste av dessa är att det kommer att vara omöjligt att placera all utrustning och all kapacitet som krävs för att täcka alla ingreppsscenarier i ett enda pansarfordon.
Faktum är att Bundeswehr nu rekommenderar inte en, utan en familj av bepansrade stridsfordon, designade av MGCS-programmet. Om de alla delar samma chassi, och säkerligen samma motor, för underhålls- och logistikfrågor, kommer pansarfordonen att vara specialiserade efter uppdrag och utrustning.
Det finns 75 % av denna artikel kvar att läsa, prenumerera för att få tillgång till den!
den Klassiska abonnemang ge tillgång till
artiklar i sin fullständiga versionoch utan reklam,
från €1,99. Prenumerationer Premium ger också tillgång till arkiv (artiklar äldre än två år)
Oavsett container är det avgörande autonomi i beslutet att använda dessa vapen och medel, oberoende av varje stat och terräng!
Med en tank som väger mindre än 50 ton, hur är det med pistolen: L51 eller ASCALON?
driftsättning 2050 så varken det ena eller det andra. Pistolen som är monterad på tanken är verkligen inte konstruerad ännu.
Observera att det i talet inte sägs att MGCS skulle börja användas 2050, utan att Leopard 2 skulle vara i drift till 2050. Detta tyder på ett ibruktagandedatum runt 2042/2043. Kort sagt, inget nytt på den här nivån, jämfört med tidigare tyska deklarationer.
Till var och en sin egen! Varför välja?